Barns rättigheter i 2020-talets Sverige – ansvar, utmaningar och möjligheter efter barnkonventionens inkorporering

Sedan januari 2020 gäller FN:s barnkonvention som svensk lag. Inkorporeringen föregicks av diskussion och debatt där olika synsätt på nödvändigheten och lämpligheten med att göra konventionen till svensk lag fördes fram. I förarbeten till inkorporeringslagen tydliggjordes att stort ansvar lades på domstolar och andra rättstillämpare att uttolka vad barnkonventionen som svensk lag ska betyda och innebära i enskilda fall. Samtidigt betonades att fortsatt transformering, dvs. reformer av svensk rätt, troligen skulle komma att behövas för att leva upp till konventionen. De som förespråkade inkorporeringen menade att barns rättigheter skulle komma att stärkas, medan de som var skeptiska och kritiska menade att konventionen inte är konstruerad för direkt tillämplighet och att inkorporering skulle behöva åtföljas av tydlig vägledning till rättstillämparen i olika situationer och kontexter.

När några år nu har gått sedan den svenska barnkonventionslagen började gälla väcks frågan om hur det står till med barns rättigheter i 2020-talets Sverige? Stärktes barns rättigheter? Har domstolar givit auktoritativa besked om hur konventionen ska tolkas och tillämpas och har lagstiftaren tagit sitt ansvar för fortsatt transformering? Detta är frågor som denna artikel behandlar genom några nedslag i rättstillämpning och lagstiftningsinitiativ. Syftet är ytterst att diskutera vilka utmaningar som finns i att realisera och respektera barns rättigheter samt vilken roll politik och juridik spelar och vilket ansvar olika aktörer – lagstiftaren, domstolar och andra rättstillämpare på olika nivåer – har och borde ta i att förverkliga konventionen. Avstamp tas i vad inkorporeringen av barnkonventionen inneburit rent rättsligt, varefter en analys följer om vad åtgärden kan sägas ha medfört mer konkret, dvs. vad som hänt (och inte) i rättstillämpning och lagstiftning. Artikeln avslutas med en diskussion om utmaningar med att förverkliga barnkonventionen efter inkorporeringen, inklusive relationen mellan juridik och politik, men också möjligheter. Här diskuteras vilken roll (barn) rättsvetenskapen kan spela för att barns rättigheter ska respekteras och realiseras.